Go/no-go, tryck på grönt, aldrig på rött

Vad det kräver av dig

Go/no-go kräver dina bromsar. När du trycker på grönt gång på gång bygger du upp en färdig rörelse, och den röda signalen ber dig stoppa den i tid. Förmågan att avbryta en reflex kallas responshämning.

Det är förmågan bakom att inte svara på en notis i samma sekund som den kommer, eller att inte klicka innan du har läst. Spelet gör den synlig på 20 sekunder.

Så spelar du

1. En cirkel blinkar i mitten, i ungefär en tredjedels sekund.
2. Grönt, tryck så snabbt du kan.
3. Röd ring, gör ingenting.
4. Fyrtio signaler, tre av fyra gröna, aldrig fler än två röda i rad.
5. Ditt resultat går från 0 till 100. Ett tryck på rött kostar mer än ett missat grönt.

Forskningen bakom

Franciscus Donders beskrev föregångaren till den här uppgiften 1868, att svara på en signal och strunta i en annan (Donders, 1868). Den har sedan dess blivit ett grundverktyg för att studera hur hjärnan stoppar ett svar, med ett område i pannloben som kallas pre-SMA aktivt i olika versioner av uppgiften (Simmonds et al., 2008).

Dess felaktiga tryck, trycken på rött, hör till de mest tillförlitliga av de klassiska måtten på uppmärksamhet, med en test retest reliabilitet på 0,76 (Hedge et al., 2018). Och när du övar på en uppgift blir du skarpare på just den uppgiften (Simons et al., 2016). Tjugo sekunder om dagen håller den bromsen i trim.

På ditt veckokort

Go/no-go matar ditt värde Fokus. Spelet delar fokusplatsen i morgonrutinen med Färg.

Det är också ett av de tre spelen i ditt allra första pass i appen, tillsammans med Duell och Sekvens.

Frågor

Kan go/no-go ställa diagnosen ADHD?

Nej. Uppgiften används i forskning om uppmärksamhet, men ett spel på 20 sekunder kan inte diagnostisera något. Det kan bara en klinisk bedömning av en yrkesperson.

Varför kostar ett tryck på rött mer?

Ett tryck på rött är det fel spelet handlar om, bromsen som inte höll. Det väger 70 % av resultatet, ett missat grönt 30 %.

Var finns hela testet?

Sidan för go/no-go-testet förklarar resultatet i detalj, med dess reliabilitet och dess begränsningar.

Källor

1. Hedge C., Powell G., Sumner P. (2018). The reliability paradox. Behavior Research Methods 50(3), 1166 to 1186. PMC5990556. doi.org/10.3758/s13428-017-0935-1
2. Donders F.C. (1868, translated 1969). On the speed of mental processes. Acta Psychologica 30, 412 to 431. doi.org/10.1016/0001-6918(69)90065-1
3. Simmonds D.J., Pekar J.J., Mostofsky S.H. (2008). Meta-analysis of Go/No-go tasks. Neuropsychologia 46(1), 224 to 232. doi.org/10.1016/j.neuropsychologia.2007.07.015
4. Simons D.J., Boot W.R., Charness N. et al. (2016). Do brain training programs work? Psychological Science in the Public Interest 17(3), 103 to 186. doi.org/10.1177/1529100616661983