Start · Reflexer · 25 s

F1 reaktionstest

Fem röda lampor tänds en efter en och slocknar samtidigt efter en slumpmässig paus. Reagera när de slocknar, inte före. Eftersom det saknas en egen publicerad norm jämförs din tid med normen för enkel reaktionstid, median 228 ms (Human Benchmark, 2026).

De fem lamporna slocknar. Kör.

Titta på de fem röda lamporna. När alla slocknar, tryck. Trycker du medan de lyser är det en tjuvstart. Tre starter, ditt resultat är medianen.

25 s Inget konto, ingen cookie

Mellanslag fungerar också

Så fungerar starten

De fem lamporna tänds en i sekunden. När den femte lyser kommer starten efter en slumpmässig väntan mellan 0,2 och 3 sekunder. När alla fem slocknar trycker, klickar eller slår du på mellanslag. Du har tre giltiga starter och ditt resultat är medianen.

Ett tryck medan lamporna fortfarande lyser, eller mindre än 100 ms efter att de slocknat, är en tjuvstart och starten görs om. Fler än tre tjuvstarter gör omgången ogiltig.

Varför den slumpmässiga pausen stoppar gissningar

Om lamporna alltid slocknade efter samma tid skulle du kunna räkna och gå iväg tidigare. Den slumpmässiga väntan tar bort den genvägen, du är bara snabb om du reagerar. Osäkerhet står i centrum för forskningen om reaktionstid. Att mäta hur lång tid ett mentalt steg tar går tillbaka till Donders år 1868 (Donders, 1868), och Hick visade 1952 att reaktionstiden växer med osäkerheten om vilken signal som kommer (Hick, 1952). Här handlar det om osäkerheten om när den kommer, inte vilken.

Tjuvstarter och impulsivitet

Att hålla sig stilla medan lamporna lyser är en liten övning i återhållsamhet. En tjuvstart är samma sorts fel som ett tryck på rött i go/no-go-testet, en förberedd rörelse som slinker iväg. Om du ofta startar för tidigt byter du kontroll mot fart.

Din tid jämfört med normen

Ingen norm har publicerats för just den här starten. Sidan jämför dig därför med den närmaste offentliga referensen, enkel reaktionstid. Där är medianen 228 ms över 70 940 omgångar på nätet (Human Benchmark, 2026), och medelvärdet var 231 ms i en labbstudie med 1 469 vuxna (Woods et al., 2015a). De två uppgifterna liknar varandra men är inte desamma. Läs alltså percentilen som en grov fingervisning och jämför den med din tid i reaktionstestet.

median 228 ms 100200300400500575+
Human Benchmark, 70 940 omgångar, fördelningen avläst den 13 oktober 2026.
PercentilResultatTolkning
P10178 ms10 % av omgångarna är lika snabba eller snabbare
P25199 ms25 % av omgångarna är lika snabba eller snabbare
P50228 ms50 % av omgångarna är lika snabba eller snabbare
P75264 ms75 % av omgångarna är lika snabba eller snabbare
P90308 ms90 % av omgångarna är lika snabba eller snabbare
P99552 ms99 % av omgångarna är lika snabba eller snabbare

Och riktiga racerförare?

Vi anger inga reaktionstider för Formel 1-förare här, eftersom vi inte har hittat någon primärkälla som vi kunnat kontrollera. Siffror som cirkulerar på nätet säger sällan hur de har mätts. Det vi kan säga är att varje tid under 100 ms är ett förutseende och ingen reaktion. Därför avvisar testet dem.

Frågor

Vad är en bra F1 reaktionstid?

Under 228 ms är du snabbare än hälften av omgångarna av enkel reaktionstid på nätet (Human Benchmark, 2026). För just den här starten finns ingen norm än, så det är bara en grov riktpunkt.

Finns det en version med ljud?

Inte än. Testet är tyst så att det mäter en visuell reaktion, precis som den offentliga norm det jämförs med.

Det här säger testet inte

Det mäter din reaktion på ett ljus som slocknar på den här enheten. Det säger ingenting om körförmåga, racingtalang, intelligens eller hälsa.

I appen är det ett fritt spel och räknas inte i ditt kort förrän dess egen reliabilitet har mätts.

Källor

  1. Human Benchmark, score distributions embedded in humanbenchmark.com, read on 13 October 2026. Reaction time n 70 940, sequence memory n 35 868, chimp test n 27 233, number memory n 24 084. humanbenchmark.com
  2. Donders F.C. (1868, translated 1969). On the speed of mental processes. Acta Psychologica 30, 412 to 431. doi.org/10.1016/0001-6918(69)90065-1
  3. Hick W.E. (1952). On the rate of gain of information. Quarterly Journal of Experimental Psychology 4(1), 11 to 26. doi.org/10.1080/17470215208416600
  4. Woods D.L., Wyma J.M., Yund E.W., Herron T.J., Reed B. (2015). Factors influencing the latency of simple reaction time. Frontiers in Human Neuroscience 9, 131. doi.org/10.3389/fnhum.2015.00131

Skriven av Headgame-teamet

Uppdaterad . Ingen vetenskaplig granskare utsedd än. Varje siffra länkar till sin källa.

Andra tester

Headgame

Hela ditt kort, varje söndag.

Tre spel på 20 sekunder varje morgon, pass utan mobilen och ett kort med sex värden som avslöjas varje söndag. Kommer snart till App Store, därefter Google Play.

Gå med i väntelistan