Stroopeffekten förklarad

Experimentet från 1935

I en artikel som publicerades 1935 i Journal of Experimental Psychology jämförde John Ridley Stroop flera uppgifter (Stroop, 1935). Att läsa färgord i en motsägande bläckfärg var knappt långsammare än att läsa dem i svart. Att säga bläckfärgen på just de orden var däremot mycket långsammare än att säga färgen på enkla rutor.

Den asymmetrin är kärnan i effekten. Ordet stör färgen mycket mer än färgen stör ordet.

Varför läsningen vinner

För vuxna som läser varje dag sker läsningen av ett ord nästan automatiskt. Du kan inte titta på ett bekant ord utan att läsa det. Att benämna en färg gör vi mycket mer sällan. När de två svaren konkurrerar kommer det snabba automatiska svaret först och måste hållas tillbaka. Det kostar tid och leder ibland till ett fel.

Därför ses effekten som ett fönster mot den kognitiva kontrollen, förmågan att följa ett mål, att säga bläckfärgen, mot en starkare vana, att läsa ordet.

Vad psykologin gör med den i dag

Stroop-uppgiften dyker upp i väldigt många studier om uppmärksamhet och kontroll, ofta som skillnaden mellan tiden för motsägande och för matchande ord, Stroop-kostnaden. Det finns versioner med siffror, med känsloladdade ord eller med riktningar i stället för färger, som färgblindläget i Stroop-testet på den här sajten.

Reliabilitetsparadoxen

Nu kommer haken. En effekt som nästan alla visar är perfekt för ett experiment och dåligt lämpad för att mäta en enskild person. När Hedge, Powell och Sumner testade människor igen med Stroop-uppgiften nådde Stroop-kostnaden bara en test retest reliabilitet på 0,60 och 0,66 i två studier (Hedge et al., 2018). De rena tiderna var stabilare än själva kostnaden.

Deras förklaring är att effekten varierar lite från person till person, så bruset från dag till dag är stort i jämförelse. För Headgame betyder det att Stroop-spelet är roligt och visar effekten bra, men det ligger utanför ditt kort. Resonemanget finns i detalj i är hjärntester på nätet exakta.

Prova själv

Tjugo sekunder, fyra bläckfärger, en regel. Säg färgen, inte ordet. Resultatet är dina rätta svar minus dina fel, så enbart fart lönar sig inte.

Källor

1. Stroop J.R. (1935). Studies of interference in serial verbal reactions. Journal of Experimental Psychology 18(6), 643 to 662. doi.org/10.1037/h0054651
2. Hedge C., Powell G., Sumner P. (2018). The reliability paradox. Behavior Research Methods 50(3), 1166 to 1186. PMC5990556. doi.org/10.3758/s13428-017-0935-1